innebandy och ormar
Jappjapp, jag är tillbaks med ett nytt spännande (?) inlägg, om det som hänt i mitt mer eller mindre meningsfulla liv idag!
Och sanningen är den att inte mycket har hänt egentligen, mer än att jag var hur trött som helst imorse, och gick upp typ vid 12, det är skandal, det är vad det är.
Hursomhelst, så när jag väl steg upp, så gick jag den numera raka vägen till en av de nya sofforna vi har på övervåningen, (och ja, det krävdes ungefär 5 år från mammas sida, för o få pappa övertygad om att vi skulle ha nya soffor). Och gissa vem som använder dem flitigast, jo, såklart vår kära fader. Och då menar jag inte Gud.
När jag hade hoppat upp i soffan iaf, så bläddrade jag runt lite bland alla miljarders onödiga kanaler som finns, och lyckades hitta ett ganska intressant program om världens största ormar, Anakondan, och nätpyton ormen.
Och, där kom det iallafall fram, av studier som dem gjorde när dem faktiskt filmade, att en 6 meters Anakonda, kramar ihjäl sitt byte, med 4 tons tryck. Och dem jämförde trycket med att ha en såndär gul amerikansk skolbuss, över bröstkorgen (ni vet vilken sort jag menar). Det är inte dåligt av en orm minsann.
Idga har jag ju gjort "debut" i laget också, i matchsammanhang. Det gick nog ganska bra personligen, iallafall så tyckte dem övriga det. Men ajaj vad ont det kan göra när man spelar innebandy när motståndarna knuffar en med klubban i ryggen vid sargen hela tiden, så man halvt flyger över densamme.
Summan av matchen för min egen del skulle nog se ut såhär:
- Ett ont knä.
-Ont i ryggen.
-Några halvsabbade målchanser
- Bänkad i tredje perioden.
Så imorn blir det andra bullar när vi möter serieledande Hagfors.
Godnatt allihopa, och hoppas ni haft en bra fredag!
/David
Och sanningen är den att inte mycket har hänt egentligen, mer än att jag var hur trött som helst imorse, och gick upp typ vid 12, det är skandal, det är vad det är.
Hursomhelst, så när jag väl steg upp, så gick jag den numera raka vägen till en av de nya sofforna vi har på övervåningen, (och ja, det krävdes ungefär 5 år från mammas sida, för o få pappa övertygad om att vi skulle ha nya soffor). Och gissa vem som använder dem flitigast, jo, såklart vår kära fader. Och då menar jag inte Gud.
När jag hade hoppat upp i soffan iaf, så bläddrade jag runt lite bland alla miljarders onödiga kanaler som finns, och lyckades hitta ett ganska intressant program om världens största ormar, Anakondan, och nätpyton ormen.
Och, där kom det iallafall fram, av studier som dem gjorde när dem faktiskt filmade, att en 6 meters Anakonda, kramar ihjäl sitt byte, med 4 tons tryck. Och dem jämförde trycket med att ha en såndär gul amerikansk skolbuss, över bröstkorgen (ni vet vilken sort jag menar). Det är inte dåligt av en orm minsann.
Idga har jag ju gjort "debut" i laget också, i matchsammanhang. Det gick nog ganska bra personligen, iallafall så tyckte dem övriga det. Men ajaj vad ont det kan göra när man spelar innebandy när motståndarna knuffar en med klubban i ryggen vid sargen hela tiden, så man halvt flyger över densamme.
Summan av matchen för min egen del skulle nog se ut såhär:
- Ett ont knä.
-Ont i ryggen.
-Några halvsabbade målchanser
- Bänkad i tredje perioden.
Så imorn blir det andra bullar när vi möter serieledande Hagfors.
Godnatt allihopa, och hoppas ni haft en bra fredag!
/David
Nåt du vill säga?
Trackback
